Fy fan vad obehagligt

Gissmo väcker mig vid sex och är orolig, jag säger åt han att gå och lägga sig igen. Jag somnar om men vaknar av ett obehagligt oväsen, brummande ljud som låter skarpt i mina nyvaknade öron. Sängen börjar skaka så vi bokstavligen håller på att trilla ur, väggarna knakar, jag skriker och slår på david att vakna- Vad HÄNDER? Är det krig? En bomb?Jag vet inte gumman, säger han. Det varar i några sekunder det blir det alldeles tyst igen. Vi fumlar upp i ett beckmörkt sovrum och går ut i lägenheten. Jag, totalt livrädd, börjar såklart att lipa som den överkänsliga person jag är. Vi tittar ut på hamnen och tror först att det kan vara en kollision med en färja och kajen kanske, men nej inga båtar syns till. Jag föreslår att det måste vara exorsisten, visste det var nåt spökligt med vårt gamla hus vi bor i, baby bara skrattar och tycker jag är den knäppaste frun som lever och behöver tagga ner. När jag ser att tavlan trillat ner i badrummet och gått sönder, pärmen trillat ur facket i gästrummet och vissa saker har rört sig en bit förstår jag att det är något som hänt. Domedagen är här,,, skoja bara , det var ju en jordbävning. Shit vad sjukt, hela skåne drabbades och en del av Blekinge. Skalvet inträffade 10 km utanför Ystad och har uppmätt till 5,0 på richterskalan.Vilket är rekord för Sverige tror jag. Aldrig har jag blivit så rädd förr i hela mitt liv, känslan av totalt okontroll och att bara sitta och vänta ut det, fastän det bara varade i sekunder, är en märklig känsla och då är man plötsligt väldigt liten i denna stora värld.